Makroperspektiv i energidebatten

Published 11. June 2006

Väldigt få politiker och övriga nyckelpersoner i samhället ser helhetsperspektivet i energifrågor. Debatten domineras av ytlighet, populism och en oförståelse för helhetsekvationen från både Östersjö- och globalt perspektiv.

Till exempel är det en överdimensionerad ivrighet runt omkring etanolens roll som ett ekologiskt drivmedel. Ingen komplicerad energianalys krävs för att konstatera att importerad etanol från Brasilien skapar en förvrängning av energiekvationen. Regnskog riskerar förr eller senare att avverkas, samma sak som hänt på grund av den stora efterfrågan på sojaböna, för att ge plats åt fält för sockerrörsproduktion. Transportsträckan för materialet är inte heller hållbar. Efterfrågan kommer att skapa högre priser och därmed blir lokalproduktionen för etanol i Sverige konkurrenskraftig.

Skogsbaserad och åkerbaserad biobränsleproduktion
Om man aktiverar passiva odlingsarealer runt Östersjöområdet används de facto mer gödsel med ökade utsläpp av bland annat fosfat och kväve som följd. Plötsligt motarbetar man ekologiska målsättningar och en gemensam Östersjöstrategi genom ökad produktion av biobränslen genom åkerbetonad produktion i närområden. Genom betoning på biobränsleproduktion av restmaterial från skogsindustrin (och övriga restprodukter), skapar man den effektivaste energiekvationen. Inom just skogsindustrin är både Sverige och Finland i ledande position genom sina avancerade rena produktionsmetoder. Dessutom kräver inte skogen gödsling i den utsträckning åkerarealer för detta ändamål gör.

För att analysera helhetsekvationen bör alltid ekologiska miljöeffektkategorier – som till exempel resursanvändning i form av energi, råvaror, material och mark – beaktas. Den energieffektivaste produktionsmetoden för biobränslen – och allt mer effektiv blir den genom andra och tredje generationens teknik – skapas genom fokusering på skogsbaserad istället för åkerarealbaserad produktion. EU-direktivets målsättningar om biobränslen borde specificeras noggrannare. Just nu riskerar riktlinjerna skapa till och med högre koldioxidutsläpp.

Användning av biobränslen skapar 50-80 procent mindre direkta koldioxidutsläpp än fossila bränslen, brukar även jag predika under mina Eco Driving-teorilektioner. Samtidigt påpekar jag dock att man måste se helheten – hur mycket energi krävs i hela energikedjan för att tillverka olika slags biobränslen från varierande råmaterial. Då blir det en betydligt mer komplicerad ekvation och oftast med dagens teknik en sämre utväxling jämfört med fossila bränslen.

Genom andra generationens biobränslen, producerade med andra generationens teknik med råmaterial från modern skogsindustri kan man nå konkret ekologiskt mervärde. Jämfört med fossila bränslen når man till och med 80 procent minskning i växthusgaser och kalkylen inkluderar då både produktions- och konsumtionsprocesser.

Samtidigt påverkar man både den geopolitiska och den ekonomiska ekvationen. De höga oljepriserna skapar kontinuerlig volatilitet på världsmarknaden. Genom att använda alternativa bränslen balanserar man även där helhetsekvationen.

Redan nu har olika demonstrationsanläggningar för biobränsleproduktion kommit igång i Finland, Sverige, Kanada och Spanien just för att utveckla andra generationens biobränsle. I ett längre perspektiv kommer även väte spela sin roll i denna process.

Förr eller senare skapar dessa testanläggningar en viktig synergisk ”tilläggsutrustning” för större industriellt bruk. Dessa anläggningar kan integreras med pappersfabriker och fjärrvärmenät. Nyttoeffekten kan då ökas till 90 procent. Gasturbin- och bränslecellanläggningar kommer att utvecklas ambitiöst och så fort den kritiska massan nås – genom bl. a skattelättnader, ny infrastruktur och förändrade attityder – så kommer miljön att vara den stora vinnaren.

Paradigmskiftet inom fordonsindustrin
I väntan på den ultimata energilösningen – väte (som det finns gott om) som drivmedel – kan vi se till att få ut det mesta av mellanfasen av alternativa bränslen. 2010 ska 5.75 procent av fordonen inom EU drivas med alternativa bränslen; 2020 ska minst 20 procent mobiliseras av alternativa drivmedel.

Hybrid eller flex-fuel bilar med multipla energikällor blir vardag inom en nära framtid. Vi får vänja oss vid ett stort urval av biobränslen – avfallsdiesel, raps, etanol, gas, biogas, el, med flera – som blir en infrastrukturell mardröm till en början.

Den naturliga distributören för även alternativa bränslen är oljebolagen. För att nå den kritiska massan, krävs ett aktivt internationellt samarbete som EU bör ta på sig ledarskapet för.

Redan idag finns välutvecklade och driftsäkra konceptbilar med vätgasdrift. BMW, till exempel, har haft vätgasbilar under aktiv forskning och produktutveckling sedan 90-talet. Idag har dessa prototyper, drivna med flytande vätgas, visat hur man kan radera koldioxidutsläppen. Endast en förbränning av smörjmedlet inne i motorn består. Emissionerna består av vatten och ånga. Kväveoxidutsläppen minimeras tack vare den låga temperaturen i förbränningsrummen.

Hur kan vi själva påverka miljön och beslutsfattare?
Industrin, jordbruket och trafiken – var för sig – står för 14 procent av växthusgaserna, dvs. tillsammans hela 42 procent. Generell kraftproduktion av energi står dock som nummer ett i utsläpp med sina 24 procent av det totala. Vad kan vi då som privatpersoner, företag och institutioner göra för konkreta åtgärder?

Det är glädjande att frågor kring klimatförändringen äntligen har blivit en så kallad ”main stream”-fråga och ett diskussionsämne, mycket tack vare individer som Al Gore med sin film An Inconvenient Truth. Personligen har jag predikat om dessa frågor i åratal, inte minst i samband med våra förarutbildningar i Finland, Sverige och Tyskland, men också redan under min studietid.

Inom trafiken har vi en ypperlig möjlighet att påverka. Tack vare mitt dagliga arbete med miljöfrågor inom förarutveckling och med flera kunder inom fordonsindustrin så har jag förstås ett personligt intresse i trafik- och miljöfrågor från ett makroperspektiv. Med en bakgrund inom ornitologi har jag dessutom ett särintresse även i Östersjön.

Precis som i trafiksäkerhetsfrågor så måste man visa en proaktiv attityd. Man kan påverka själva bränsleförbrukningen genom dagliga val, livsstil, planering, mm. Genom en så enkel åtgärd som att delta i en Eco Driving kurs kan man spara 20-30 procent i bränslekostnader och minska utsläppen.

Kolla också alltid att du har tillräckligt lufttryck i dina däck. Bara inom EU förbrukas 8.5 miljarder liter bränsle i onödan på grund av för lite lufttryck; 19.2 miljoner ton koldioxid släpps ut i onödan av samma orsak. Privatpersoner kan påverka både miljön och sin egen plånbok genom dagliga val.

Det var glädjande att till exempel Länsstyrelsen på Gotland, på initiativ av landshövdingen Marianne Samuelsson, redan för ett år sedan beslutade att utnyttja Gotland Rings kunnande inom Eco och Safety Driving. Även ekokommun Gotland har deltagit i små demonstrationer av Eco Driving-övningar. Då erbjöds lokalmedia chansen att få delta men visade inget som helst intresse. Tillsammans med Motormännen utförde Gotland Ring också en demonstrationstävling för politiker under Almedalsveckan 2005.

Både individer och företag kan påverka politiker och övriga beslutsfattare att ta beslut för skattelättnader och övriga incitament för att förbättra förutsättningarna för hållbara transporter och energiproduktion.

Odlingsmetoder, energiförbrukning och transporter hänger ihop på fler sätt än att lilla Sverige ska ha sitt etanol från Brasilien. Viktiga miljöparametrar, i allt från odling, användning av pesticider, den ändliga resursen fosfor till mjölk- och köttproduktion, påverkar ekvationen för Östersjöns ekosystem. Emissioner av nitrat och lustgas från åkermark liksom ammoniak och metan från de idisslande djuren tillhör också miljöproblemen globalt. När framtida produktionssystem utvecklas, bör dessa miljöparametrar formas på ett hållbart sätt. Det är alltså inte bara bilar som tillför koldioxidutsläpp; människor och djur gör det också (i större mängder än många anar). Transporter av varor har en stor miljöpåverkan. Köp gärna därför lokalproducerade ekologiska produkter om möjligt. Jordbrukets utsläpp påverkas också genom marknadsmässiga val vi gör varje dag.

Då vi som kunder visar att vi är redo att betala för mervärdet av ekologiska produkter kan jordbrukare satsa på dessa odlingar. Detta är återigen ett Östersjöperspektiv lokalt, men resulterar också i minskade transporter av varor och således mindre koldioxidemissioner. Näringsöverskottet och minskad användning av giftiga pesticider är också ett resulterande mervärde. Jordbruket bör fokusera mera på utnyttjande av sina restprodukter och mindre på ineffektiva och i slutändan miljömässigt suspekta energiproduktionslösningar.

Om Östersjöns ekosystem skall stå i fokus måste man undvika förhastade beslut om ökade odlingar för åkerbaserade energigrödor. Från både ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, bör man återställa åkerareal till skog och skapa incitament för skogsindustrin för utvecklandet av samarbete med forskningsinstitutioner för att ta vara på den mer effektiva restproduktsenergin från skogsindustrin och fjärrvärmeanläggningar. Dessa åtgärder skulle förbereda en effektiv kommersialisering av andra generationens biodiesel.

Inom Östersjöregionen har vi tyvärr fått bli vana att betala för miljöproblematik härstammande från forna socialistiska länderna. President Vladimir Putin deltog gärna i fina invigningsceremonier med svenska och finska premiärministrar för till exempel ett reningsverk i St. Petersburg finansierat av Sverige, Finland, Europeiska investeringsbanken EIB, Europeiska utvecklingsbanken EBRD och övriga nordiska finansiärer (när reningsverket togs i bruk försvann den enskilt största utsläppskällan i hela Östersjön!); men inte investerade Ryssland själv något i projektet.

Påverka gärna aktivt allmänna attityder och lär kommande generationer förstå hållbar utveckling. Om ni vill påverka politiker och beslutsfattare så tala gärna för klimatrelaterade investeringar på EU-nivå – den vägen kan även bredare globala lösningar nås. Påminn politiker och ledare om att miljöteknik och klimatinvesteringar är bra business och bör forskas och produktutvecklas inom EU och sedan exporteras till de kraftigt växande länderna som till exempel Kina och Indien där teknologin behövs mer än någon annanstans.

Alec Arho Havrén
Vd Advantage Group